Tidshantering inom utbildningsväsendet

5 statistikuppgifter som visar teknikens roll och betydelse inom utbildningen

Den akademiska världen har traditionellt sett varit långsam med att anamma ny teknik. Det är ingen nyhet för någon. Akademiska institutioner har sina egna sätt att göra saker på, och de har fungerat i årtionden. Om det inte är trasigt, varför laga det då, eller hur? Inte nödvändigtvis.

Tekniken har så många fördelar, vilket vi har sett inom andra branscher. Särskilt inom utbildningssektorn kan tekniken underlätta livet avsevärt för studenter, lärare, professorer, universitetsanställda, administratörer och stödpersonal. För det första kan den vara oerhört användbar för att hantera din tid, något som för så många inom utbildningsväsendet är mycket värdefullt och ofta begränsat. Det är vad vi fann i vår forskningsstudie, där vi undersökte 1 109 studenter vid högskolor och universitet i USA.

För att ytterligare understryka hur viktig tekniken är och vilken roll den spelar i inlärningsprocessen följer här en lista med fem statistikuppgifter som belyser detta.

STATISTIK 1: 65 % av studenterna vid högskolor och universitet i USA använder mellan 6 och 15 digitala verktyg och appar varje dag.

Enligt vår undersökning ”Time Management in Education” använder 65 procent av högskolorna och universiteten mellan sex och 15 digitala verktyg och appar dagligen. När det gäller vilka typer av appar som används toppade e-posthantering (59 procent), kommunikation och samarbete (56 procent), dokumenthantering (56 procent), videokonferenser (48 procent) och schemaläggning/kalenderhantering (47 procent) listan.

Vad säger detta oss? För det första visar det att en majoritet av eleverna är ”digitala infödingar”. De sitter klistrade vid sina mobila enheter, kollar sociala medier flera gånger om dagen, använder över 15 appar dagligen och konsumerar innehåll digitalt så fort det är möjligt.

Resultaten från vår studie styrker detta ytterligare. När vi frågade studenterna hur de organiserar sina studietillfällen svarade nästan hälften (46 procent) att de skickar gruppmeddelanden via sociala medier och/eller meddelandeappar. Detta är inte särskilt förvånande med tanke på att 44 procent av generation Z (elever) loggar in på sociala medier minst en gång i timmen, och 7 procent kollar in oftare än var 15:e minut.

Det låter ungefär så.

STATISTIK #2: 55 % av studenterna vid högskolor och universitet i USA anser att tekniken gör lärandet mer flexibelt och smidigt.

Nu när många studenter återvänder till skolan inför höstterminen (antingen fysiskt på campus eller genom distansundervisning) står lärare och personal inför en rad utmaningar.

Hur kan man hålla eleverna motiverade att lära sig i en online-miljö? Hur kan man minimera frånvaron i undervisningen? Hur kan man hålla ordning på administrativa uppgifter och processer så att de inte stör inlärningen? Hur kan man boka in individuella möten med sina elever på ett snabbt och effektivt sätt? Hur kan man vägleda sina elever mot akademisk excellens och hjälpa dem att förbereda sig för framtiden?

Mycket av detta kan möjliggöras med hjälp av teknik. Till exempel genom att använda en ett verktyg för tidsbokning online som kan integreras med videokonferensprogrammet Zoom kan underlätta samordningen av onlinekurser. Det kan också förhindra det vanliga misstaget att man missar Zoom-länkarna i kalenderinbjudningarna (och upptäcker det en minut innan kursen ska börja). Vi har alla varit med om det.

Att ha ett schemaläggningsverktyg som fungerar tillsammans med Zoom gör alltså lärandet mer flexibelt och smidigt. Det är något som alla behöver just nu under covid-19-pandemin, när situationen förändras dag för dag och så många skolor har tvingats stänga och övergå till distansundervisning.

STATISTIK 3: 32 % av studenterna uppger att de föredrar att använda ett onlineverktyg för tidsbokning för att boka mottagningstider hos sina lärare.

Det är en betydande andel studenter som vill automatisera processen för att boka mottagningstider. Det är inte så konstigt, särskilt när man ser till den andra siffran jag nämnde tidigare (65 procent av studenterna använder mellan 6 och 15 digitala verktyg/appar varje dag).

Ett verktyg för tidsbokning online kan automatisera så många delar av processen, vilket gör att alla inblandade kan fokusera på sitt arbete (oavsett om det handlar om att slutföra uppgifter, plugga inför tentor, läroplaner, administrativt pappersarbete eller institutionsbudgetar). Och som vår studie visar tror studenterna redan på teknikens förmåga att göra lärandet mer flexibelt, förbättra samarbetet med andra studenter, öka tillgången till professorer och lärare samt höja deras totala produktivitet. Dessutom behöver studenterna inte vänta i flera dagar på att få kvalitativ tid ensam med sina professorer för feedback på uppgifter, akademisk vägledning och karriärrådgivning. Lärare som anammar tekniken kommer också att märka att deras tid räcker längre. Det kan vara så lätt att gå vilse i ett hav av föreläsningar, grupparbeten, mottagningstider, administrativa möten, lektionsförberedelser, rättning av uppgifter och deltagande i skolevenemang. Så ser helt enkelt livet ut för en lärare. Att planera och reservera tidsluckor i kalendern hjälper dig att skydda din tid från andra krav. Detta kommer också att minska beslutsutmattning Det är ett väldigt vanligt resultat av att man anpassar sig till nya, oväntade uppgifter.

STATISTIK #4: 66 % av professorerna håller fortfarande fast vid föråldrade metoder och använder e-post eller kursplaner för att samordna sina mottagningstider.

Mottagningstider är en viktig del av studietiden på högskola och universitet. Lärarna uppmuntras att hålla mottagningstider på plats (och numera även virtuellt) för att kunna träffa studenterna utanför undervisningen, bygga upp närmare relationer och vara mer tillgängliga för frågor, synpunkter och vägledning.

Om du är en praktiskt inriktad akademiker som Simon Tarr, professor i mediekonst och studierektor för grundutbildningen vid University of South Carolina, några timmar i veckan räcker inte alltid för att ge dina studenter det stöd de behöver. Oavsett om du planerar workshops, återkopplingsmöten eller gruppdiskussioner kan det bli en lång och ineffektiv process att boka in mottagningstider med studenterna.

Enligt professor Tarr är ”akademiker verkligen typiska exempel på den typ av personer som Doodle passar perfekt för, eftersom om alla har samma arbetstid från 9 till 5, så räcker det ju bara med att synkronisera Excel- eller Exchange-kalendrar.”

Minns du den där siffran från tidigare – att 32 procent av studenterna föredrar att använda ett onlineverktyg för tidsbokning för att boka mottagningstider hos lärarna? Det visar sig dock att de flesta lärare inte är särskilt digitalt inriktade. Endast 17 procent av lärarna använder ett onlineverktyg för tidsbokning för att samordna sina mottagningstider med studenterna.

Det är en stor skillnad mellan studenternas behov och hur dessa behov faktiskt tillgodoses. Ännu viktigare är att detta utgör en möjlighet för er som lärare att vidta de åtgärder som krävs för att modernisera den traditionella modellen för mottagningstider. Det leder oss till en tydlig lösning: det är dags att ersätta den manuella anmälningslistan med ett onlineverktyg för anmälan.

Det finns flera olika typer av verktyg för online-registrering som kan användas i detta sammanhang, bland annat:

• Doodle:

  Vårt schemaläggningsverktyg gör det enkelt och intuitivt att skapa tidsluckor i kalendern för mottagningstider, så att du snabbt kan boka möten med studenter, lärare och administratörer. Den här artikeln på StreamingProfessor visar dig steg för steg hur du går tillväga för att anmäla dig till mottagningstider.

• OpenScholar: Anmälningar till mottagningstider kallas Evenemang.

• Canvas: Använd verktyget ”Calendar Scheduler” i Canvas för att aktivera onlineanmälan för studenter som är inskrivna på kurser.

• Office 365: Om du ännu inte är redo att helt digitalisera hanteringen av mottagningstiderna kan du skapa ett webbaserat formulär med hjälp av Microsoft Excel. Det är inte den mest effektiva metoden, men det är i alla fall bättre än att sätta upp en papperslista på kontorsdörren.

STATISTIK #5: 83 % av studenterna anser att deras lärare borde använda teknik i större utsträckning i sitt dagliga arbete.

Som jag förklarade tidigare använder en stor del av professorerna fortfarande föråldrade metoder (t.ex. e-post eller uppgifter i kursplanen) för att informera om och samordna mottagningstider. Däremot används schemaläggningsverktyg online betydligt mindre ofta.

Varför är det så? Kanske beror det på att skolans styrelse eller ledning inte riktigt förstår den fulla potentialen hos verktyg för onlinebokning. Kan det bero på att ingen har beräknat hur mycket tid och pengar det kostar att använda traditionella metoder, som e-post eller anmälningslistor för mottagningstider? Saken är den att jag, utifrån berättelser från våra universitetskunder, vet att Doodle har sparat tusentals dollar och flera månaders arbetstid åt lärare (tid som de istället kan ägna åt sin roll som lärare).

Det kan också ha att göra med att schemaläggningsverktyg inte anses vara avgörande för skolans dagliga verksamhet. Jag misstänker att detta kan ha något att göra med de upplevda kostnaderna för sådana verktyg. Schemaläggningsverktyg kan användas gratis eller till en mycket låg kostnad med en rad extrafunktioner. Tyvärr är det så att många skoladministratörer, på grund av en felaktig uppfattning om att schemaläggningsverktyg online är för dyra, kanske oroar sig för att de inte kommer att kunna få budgetgodkännande från ledningen. Därför kanske de inte ens bryr sig om att överväga schemaläggningsverktyg online.

För att få tillgång till mer statistik och insikter kan du ladda ner vår fullständiga forskningsrapport ”Tidshantering inom utbildningssektorn”.